Därför älskar barn djurberättelser
Fråga vilket barn som helst om deras favoritberättelser, och oddsen är stora att det myllrar av djur i dem.
Talande björnar.
Listiga rävar.
Djärva lejon.
Skojiga små kaniner.
Men vad är det egentligen som gör djur till så tacksamma huvudpersoner i berättelser för barn?
Djur upplever trygghet
Med djur i huvudrollerna blir berättelserna genast lite mysigare och lättare för de minsta att ta till sig.
En ilsken drake känns faktiskt inte lika obehaglig som en ilsken människa.
En ledsen björn väcker lättare ömhet än en ledsen vuxen gör.
Barnen får då lättare för att förstå känslor.
Djur släpper fantasin helt fri
Med djur funkar allt.
Enmus kan vara kung.
En elefant kan känna rädsla.
En sköldpadda kan faktiskt bli rekordsnabb.
Barn tar till sig sådana världar utan minsta ansträngning.
Varför barn ser sig själva speglade i djur
Djuren i berättelserna uppträder ofta med rent mänskliga drag:
- generad
- roligt,
- tuff
- nyfiken,
- envis eller tjurskallig.
Barn känner igen sig själva i den.
Det händer att en blyg liten kanin faktiskt känns mer mänsklig än en riktig människa i berättelsen.
Med djur som hjälp blir svåra ämnen lättare att förstå
Barnböcker tar ofta hjälp av djur när de ska göra svåra ämnen begripliga:
- vänskap
- bråk
- förlust
- osäkerhet eller tvivel.
Det upplevs som mer indirekt och därmed tryggare.
Husdjur spelar ofta en viktig roll i vardagen
Barn knyter ofta an till sina husdjur på ett riktigt starkt sätt.
En hund, katt eller kanin är i regel:
- Käre vän,
- tröst
- lekkompis
- och en familj i taget.
Just därför blir barn så förtjusta när deras husdjur får vara med i en berättelse.
Därför är personanpassade berättelser extra roliga
Tänk dig scenariot:
ditt barn och er hund ger sig ut på äventyr tillsammans.
Historien känns genast mer personlig då.
Många personaliserade barnböcker ger dig även möjlighet att lägga till ett favoritdjur i berättelsen, vilket gör att äventyret känns ännu mer levande.
Historier om djur går aldrig ur tiden
Trender kommer och går.
Leksaker är ingen konstant storhet.
Appar förändras.
Djurberättelser tycks dock aldrig gå ur tiden.
Eftersom det finns något tidlöst i dem:
värme, fantasi och känsla.
Och kanske är det innerst inne så att även vi vuxna fortfarande tycker det.